totaltkaos.blogg.se

Jag vill så gärna läka.

 

Jag läser bloggar om psykisk läkning, det är budda, det är healing, det är häxor och örter. 

 

Men till saken hör att visst, det låter jättespännande, och jag TROR verkligen att det funkar, men herregud. Jag har vart sjuk så länge. Jag har verkligen ingen aning om hur mitt friska jag är. Tänk om hon är ännu bitchigare och jävlig än vad jag är när jag har problem med min paranoia? Jag är rädd för att bli frisk. Faktiskt. Handen på hjärtat. Livrädd. Jag har varit sjuk ganska exakt hela mitt liv. Vafan gör en frisk människa? Vafan tänker en frisk människa? 

 

Håller på med ett litet projekt med en kompis, han har skrivit en låt, som han vill att jag sjunger. Den är fin. Som satan. Och jag blir så träffad av den. Det är faktiskt svårt att sjunga den. Tårarna samlas liksom i svalget. "Det händer att jag säger 'Jag Älskar Dig' men vem fan är jag?" Det är väl lite där mina tankar fastnar, mitt i allt det spralliga som uppstått av att jag faktiskt "sysslar" med musik igen. Jag hade så KUL igår när jag sjöng, spelade in, lyssnade, ändrade, lyssnade, lyssnade, sjöng.

Det är roligt. Jag gillar musik. Jag gillar (egentligen) att sjunga.

 

Men den där jäkla självkritiken är inte nyttig heller. Försöker jobba bort den, i de fall där den inte är berättigad för att jag faktiskt gjort ett dåligt jobb med något. Men det är svårt, för den har också alltid funnits där. Alltid. Och jag litar faktiskt inte ett skit på folk som ger beröm. Beröm gör mig obekväm. I och med att jag inte kan ljuga, och att jag faktiskt inte, ens för en halv sekund, håller med dom, så är det svårt att nicka och tacka. Jag börjar flacka med blicken, rodna, fnittra asnervöst och bara "tihiihihihiihihhih, tackhihihihihihihih". 

 

Vi har förresten fått vår nya tvättmaskin nu, och den är såååå COOL! Grabben fotade den och skickade till mig och jag längtar som fan efter att komma hem och titta på den IRL. Och att få tvätta. T, den lilla jäveln, lät mig inte inviga den. Han passar på att göra det medan jag fortfarande sitter fast på jobbet. Det är inte rättvist! Jag vill OCKSÅ! "Okej, men då ska jag fan köra maskin nummer 2" "Nopes... Får du inte!" Nähä, så jävla hyggligt då xD Hur tänkte du hindra mig från att tvätta?! Va? va? VA?! 

 

Tänk att man kan bli så fjantig över att få en tvättmaskin! Men vi har faktiskt varit utan i en hel jäkla vecka, och det var inte så att vi var ajour med tvättbergen när den gamla maskinen gav upp. Och vi är många, och jag, bland andra, kan inte ha samma kläder flera dagar i rad. Byxor har jag lärt mig att använda i två dagar faktiskst, men tröjor och tjocktröjor... det GÅR INTE. Det är ÄCKLIGT. Observera att jag inte tycker att det är äckligt på någon annan. Varken på Grabben, eller på T, inte ens på min mor när jag bodde hemma. Men på mig. Det går inte. Usch. Kan egentligen inte ha bh:ar heller mer än en dag, men jag har så många nya fina bh:ar, och jag vågar inte köra dom i maskinen för att dom är så fina, så dom måste jag handtvätta... Och det är, som vi alla vet, inte min favoritsysselsättning. Jag hatar att handtvätta.

 

 

Nej, nu har jag faktiskt inte tid med det här längre, jag behöver börja räkna kassan och stänga igen här. 

 

Pusshej!