Jag är så jävla trött
Jag är så trött så det finns liksom inga ord att förklara det med...
Jag är sådär trött så jag gråter i stort sett varje gång jag är ensam i längre än en minut.
Sådär trött så jag gråter när någon från mina jobb hör av sig och frågar om jag kan komma in och jobba.
Sådär trött så jag mår illa.
Det känns som att jag inte gör annat än jobbar, men det räcker inte.
Inget jag gör räcker. Det är en röd tråd som alltid funnits i mitt liv. Ingenting räcker. Jag kommer inte ens upp på andraplats. Jag är aldrig bra nog, jag tjänar aldrig bra nog, jag gör inte tillräckligt. Det är så frustrerande att aldrig vara tillräckligt hel för att funka, men ändå inte tillräckligt trasig för att bli lagad. Jag försöker laga mig själv, men jag tycker att det går rätt skitkass faktiskt.
Jag har blivit lagd på en hylla nånstans på psykvården dessutom. Fick ju en ny psykolog för flera månader sedan, men precis när jag hade blivit tilldelad henne, så blev hon sjukskriven.
Antar att det inte är någon som är intresserad av att hjälpa till att laga mig. Jag är så illa tvungen att ligga där på hyllan. Tillsammans med andra människor som är för trasiga för att funka men inte tillräckligt trasiga för att bli slängda.
